Etagevåning med högt fritt läge, eldstäder och två terrasser i väster.

Vindsetage
Generösa sällskapsytor
Två terrasser i väster
Eldstäder
Utsikt
Hiss in i våningen
Välskött förening med bergvärme 
Vacker fastighet från 1913
Lärkstaden

Information från föreningens hemsida:
https://ls4.se/ 

Fastigheten Lövsångaren 4

Fakta i korthet:

Arkitektfirma: Höög & Morssing
Byggherre: Fastighetsbolaget Utsikten. Ägare, Eric Carlson
Byggmästare: C W Althén

Bostadsrättsföreningen Lövsångaren 4 bildades formellt 9 nov 1983. Bostadsrättsföreningen övertog ansvaret för fastigheten den 1 november 1985. Ägare när Bostadsrättsföreningen Lövsångaren 4 bildades: 

Urval av renoveringar:

1987 såldes vinden till Platzers bygg AB, 1988 slutfördes inredning av vindsvåningarna.

1994 Byte av elstigare
1995 Stambyte (avloppsstammar)
2002 Omputsning av fasaden mot gården samt installation av balkonger
2003 Ommålning av fönster och ommålning av yttertak
2005 Byte av värmeundercentral
2005 Installation av säkerhetsdörrar
2007 Renovering och ommålning av trapphus och entréer
2009 OVK
2009 Delvis omläggning av taket åt Bragevägen
2014 Sanering av källarlokal, omgjutning av golv, iordningställande av nya förråd
2015 Installation av bergvärmeanläggning
2015 Kollektiva internettjänster installerade: Internet, digital TV och digital telefoni
2016 Målning av samtliga fönster och renovering/utbyte av skadade
2017 Övervakningskameror i bägge portarna
2019 Slipning av golv i entréer och trapphus
2019 Renovering av målning i entréerna
2020 Nya postfack och anslagstavlor i entréerna
2020 Installation av automatiska stängare av entréeportarna
2021 Högtrycksspolning av avloppsstammar

Historik

Stadsarkitekten bakom Lärkstaden Östermalm och Lärkstaden
Lärkstaden ligger på Östermalm, som fick sitt namn 1885. Dessförinnan kallades denna del av staden Ladugårdsgärde. Delar av området berördes emellertid redan under 1600-talet av en mera genomtänkt gatuplanering i form av ett rätvinkligt mönster signerat Stockholms dåvarande överståthållare, Clas Flemming. En del av detta gatumönster finns bevarat runt Östermalmstorg och utgör en omisskännlig del av ”öfre Östermalm”. Narvavägen, Karlavägen och Valhallavägen ingår inte i detta mönster utan är en del av Albert Lindhagens esplanadsystem från 1860-talet, som hade parisiska förebilder. Esplanaderna förskönades med trädrader och omgavs med femvåningars stenhus. 

Det bergiga området kring nuvarande Lärkstaden låg länge obebyggt men 1907-08 planlades området som fick ett relativt terränganpassat gatumönster. Ett kvarter, ”Lärkan”, lades ut i form av en rektangel begränsad av de blivande Odengatan (från början under namnet Rörstrandsboulevarden), Valhallavägen, Uggelviksgatan och Östermalmsgatan (namngiven först 1876, hette dessförinnan Västra Humlegårdsgatan). Östermalmsgatan fick vid denna tid sin nuvarande sträckning ner mot Birger Jarlgatan. Samtidigt tillskapades Verdandigatan som en gräns för lärkkvarteret. Detta kom sedermera att delas i fyra mindre kvarter, alla med Lärknamn, nämligen Tofslärkan, Trädlärkan, Sånglärkan och Piplärkan. Därav kommer namnet på området i sin helhet, Lärkstaden. Ett litet stadsparti, som till sin karaktär väsentligt avviker från de eljest i skilda delar av staden uppväxande bostadsområdena. Så beskrevs den ursprungliga Lärkstaden i Stockholms stadsfullmäktiges handlingar 1917. Bragevägen tillkom 1909 och bebyggelsen utefter gatan blev en del av det utvidgade begreppet Lärkstaden som planerades under 1910-talet. Flera av gatorna förlänades namn efter de fornnordiska gudarna.

Tanken med den nya planen var att anpassa bebyggelsen till terrängens formationer och att bygga upp bostadsmiljöerna i en liten skala. Uppdraget gavs åt arkitekten och stadsplaneraren Per-Olof Hallman, som också signerat flera likartade karaktärsområden i Stockholm, t. ex Röda Bergen, Blecktornsparken och Helgalunden. Planidéerna kom från utlandet. Bl.a. påverkades Hallman av den österrikiske arkitekten Camillo Sittes tankar om konstnärligt stadsbyggande. De nya idéerna syftade bl. a till trafikseparering för att skapa lugn samt utrymme för gröna ytor. Lärkstaden blev ett av Hallmans tidiga projekt och han hade medeltidsstadens mönster i åtanke vid planeringen av gator, små torg och parker, terrasser etc. När det gällde husens inre arbetade han efter engelska förebilder. Planen godkände nämligen från början bara stora enfamiljshus. 

Senare dominerade engelska stilideal med fasader i tegel med fina detaljarbeten att dominera området, särskilt runt Engelbrektskyrkan. Men områdets byggnader kännetecknas också av en stark nationalromantisk karaktär. Jugend blev förhärskande. År 1914 var Lärkstaden färdigbyggd. En liten avgränsad villastad växte fram. De mest exklusiva bostadshusen i Stockholms innerstad under 1910-talet byggdes i Lärkstaden. Här fick tidens estetiska ideal ett av de mest tydliga avtrycken. Här finns nationalromantikens känsla för materialens struktur och färgverkan. Här finns inom en tegelröd helhetsram ett rikt förråd av variationer: spröjsade fönster, burspråk, massiva ekportar och grönärgad koppar samt på några ställen grovhuggna stenar i sockelpartierna. Husen är ritade av olika arkitekter och individualiteten därför stor. Skapelsen har kommit att krönas av själva Engelbrektskyrkan, massiv och tung, växt ur berget och fast förankrad i det med sina trappor och terrasser uppbyggda av kraftiga stenar i granit (Eriksson 1990). Också kyrkan ritades i en utpräglad jugendstil av arkitekten Lars Israël Wahlman och invigdes 1914. 

Kvarteret Lövsångaren

Under den tid då nybebyggelsen diskuterades vid sekelskiftet 1900 låg fortfarande gammal bebyggelse kvar inom det nuvarande kvarteret Lövsångaren och ny tillkom okontrollerat. Namnet på det dåtida kvarteret, Träskfloden, var fram till 1850-talet en stor del av sankmarkerna (Träskängen) runt den forna sjön Träsket – d.v.s. trakten mellan Eriksbergsplan och Surbrunnsgatan. Benämningen på kvarteret säger något om hur området såg ut innan tillkomsten av stadsplanen från 1906.

Stadsmuseets inventering och bedömning

”Fasaderna mot Bragevägen och Odengatan är mycket väl bevarade sedan byggnadstiden med sitt delvis mästermurade röda tegel, burspråk, naturstensportaler och fint arbetade detaljer. Byggnaden har ett stort byggnadshistoriskt värde. Som hörnhus vid den breda Odengatan har den även ett stort stadsbildsmässigt värde”.

Enligt bestämmelserna i Naturresurslagen 2 kap angående Riksintressen för kulturminnesvården i Stockholms innerstad och i enlighet med Översiktsplan 90 är huset markerat som Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Adress:

Bragevägen, Vindsetage, 114 24 Stockholm

Område:

Lärkstaden

Kommun:

Stockholm

Antal rum:

6 rum och kök

Lägenhetsnummer:

261

Våning:

Vindsvåning i etage 6

Avgift:

8 150 kr/mån

Ingår i avgiften:

Värme, Vatten

Ingår ej i avgiften:

310 kr/mån Telia

Byggnadsår:

1913

Uppvärmning:

Bergvärme

Eldstad:

Öppen spis

Hiss:

Ja

Tv- och internetutbud:

Fiber

Boarea:

247 kvm

Ej mätvärt område:

19 kvm

Förening:

Brf Lövsångaren 4

Org.nr:

716418-6343

Ägandeform:

Lägenhet - Bostadsrätt

El:

750 kr/mån

Försäkring:

450 kr/mån

Driftskostnader totalt:

1 200 kr/mån

Brf:

6.9%

• Prospekt
• Info Budgivning
• Info Fast och lös egendom
• Info Undersökningsplikt bostadsrätt
• Stadgar
• Energideklaration

• Föreningens hemsida