Säljande beskrivning
En magisk plats
Välkommen till en magnifik, välbevarad raritet en, bruksherrgård i djupaste Bergslagen mitt i ”Järnriket” vid Högfors bruksområde. Herrgården uppfördes ursprungligen år 1633 av Jacob de la Gardie med hustru Ebba Brahe. Genom allén, förbi resterna av de anrika masugnspiporna till vänster och hästhagar till höger, leder vägen, via grindstolpar in till gårdsplanen som skyddas av mäktiga almar och blodbok. Ornamenten och initialerna på grindarna var tillägnade Anna Catarina Thim 1793 av hennes make, Anders Hebbe. Deras porträtt har också en given plats på en av väggarna i ett av rummen.
Väl inne på den grusade gårdsplanen som ligger mellan byggnaderna slås man av den bedövande doften av syren. Det här är en plats som växer i betraktarens ögon. Den andas stillhet och ro och historien känns påtaglig. Rundar man huvudbyggnadens södra gavel och passerar den vackra silverpilen ser man dammen och den ”Monetliknande” bron. Hela den romantiska rofyllda miljön är som taget ur en tavla. Från bron ser man den magnifika herrgården vila på sina tjocka murar. Vattnet brusar stilla dygnet om och vattenspegeln som ligger så nära den vita fasaden ger ett unikt ljusblänk inne i herrgårdens rum, både på det övre och nedre planet.
Historiens vingslag känns överallt. På håll ser man den gamla smedjan och det gamla, men renoverade, och pittoreska dasset med plats för tre vuxna och ett barn. Allt är så här års inbäddat i en härlig grönska och blomning. Går man över bron kan man skönja den gamla banvallen. Ett hundratal människor var aktiva på bruket och som bl.a. försedde England med tackjärn under första världskriget. Herrgårdens damm med strömmande vatten har dammluckor åt både norr och söder och för den som inte vill hoppa i från bron, finns en liten badtrappa. Dammen är ca 4 m djup och har gett kräftor, abborre och gädda genom åren. Kanske ser man bävern åka kana ner i vattnet någon tidig morgon. Lägg i kanoten och paddla upp till Dammsjön, med något litet avbrott för att ta sig förbi dammluckorna, eller kanske en längre tur till sjön Åmänningen.
Historik
Detta är en förädlad bergsmansgård med mycket gamla anor, en viktig del av den svenska kulturhistorien. Högfors har varit boplats sedan 1100-talet, ägarlängd finns bevarad sedan 700 år tillbaka i tiden. Kung Gustaf III nämnde Högfors i sin dagbok efter ett på besök på herrgården. År 1683 brann det på Högfors, och det är osäkert hur mycket av gården som berördes av branden. Troligen är innerdörrarna kvar sedan 1600-talet, det vittnar deras vackra låsanordning om. Under århundraden har herrgården genomgått både små och stora förändringar och under 1850-talet byggdes hela övervåningen om till vad den är i dag.
Hyttan i Högfors är ursprungligen från år 1539. Denna hytta var av stor betydelse i Västmanland och var, när den lades ner 1953, den sista träkolseldade hyttan. Idag står masugnspiporna kvar samt delar av grunden till hytta och gjuteri som ett minne av denna viktiga epok i Sveriges historia. För djupare information se www.ekomuseum.se
Herrgården har en imponerande ägarlängd som går långt tillbaka i tiden och har tagit emot många dåtida kulturpersonligheter och framstående kända personer som t.ex. Erik Gustav Geijer, Arvid Lindgren och Emilia Fogelklou. Författaren Agnes von Krusenstjerna, systerdotter till Hugo Hamilton, är en av många kända profiler som bott på herrgården. Florrie Hamilton, dotter till Hugo Hamilton och som bebodde herrgården innan säljarna, var antroposof och har bl.a. målat de vackra fåglarna som återfinns på väggarna i lusthuset.
Florrie Hamilton tillbringade sina sista år på Högfors och när hon lämnade herrgården 1974, påbörjades en genomgripande men varsam renovering som var klar 1979. Golv- och bjälklag renoverades, vatten och avlopp lades om, all el blev bytt, yttertaket byttes. Inre väggmålningar restaurerades. Samtliga fönster byttes ut. I entréplanet lades nya furugolv. Herrgården är idag möblerad ungefär som den var under 1800 och 1700-talet delvis i Gustaviansk stil.
Herrgården har ett karakteristiskt utseende med ett större antal spetsiga plåtbeklädda takkupor. Fasaden har vitmålad stående panel typiskt för 1700-talet. Mangårdsbyggnaden har intakt rumsindelning med klassiskt genomgående rum i fil från förr vilket man kan man se på gamla bilder och ritningar. Exteriört hade den tidigare en klassisk Karl XII- stil men fick med kuporna och spirorna en mer rysk stil.
Herrgården är stor och nuvarande ägare önskar nu överlåta den till någon ny ägare som kan fortsätta visa gården kärlek och omvårdnad, fortsätta förvalta den som den förtjänar.
Byggnadssätt
Huvudbyggnaden är drygt 580 kvm, fördelat på ca 17 rum och kök samt ett antal våtutrymmen. Byggnaden har timmerstomme .Yttertaket består av 30 000 stycken takspån bytta 1997 och med bevarade handsmidda spikar från 1700-talet. Fastigheten får vatten från en samfälld djupborrad brunn ca 200 m bort. Avloppet gjordes om 1978 och löper ut till en 15 kbm stor sluten tank till vilken både mangårdsbyggnad och flyglar är kopplade. Ytterpanelen är bevarad sedan 1700-tal. Flyglarna är vardera ca 250 kvm och har plåttak. Flyglarna är är ca 300 kvm vardera, de är om-putsade och kalkade 2011. Bostäderna värms upp med direktverkande el samt kakelugnar. Samtliga kakelugnar finns kvar. I den ena flygeln finns radiatorer för vattenburen värme som en gång gick till en oljepanna. Nuvarande ägare har installerat luftvärmepumpar samt målat om hela norra flygeln. I norra flygeln har säljaren byggt ett nytt kök med utsikt över vattnet i dammen. I södra flygeln är järnspisen borttagen och den gamla bakugnen är renoverad.
År 1981 anlade tidigare ägare en omfattande bevattningsanläggning med vatten från dammen. Trädgården klarar sig därför bra även under torra perioder.
PLANLÖSNING
Mangårdsbyggnad
Entrén leder till en rymlig hall med gäst-wc och tambur samt trappa till övre planet. Till höger går man in i ”Skrivrummet”, en stor mottagningssalong med kakelugn och vackra handmålade väggar föreställande ”åkervinda”. Därefter följer ”Herrummet” med öppen spis från 1970-talet. Från Herrummet går en liten gång fram till en vacker salong – ”Rokokorummet”, även detta rum med kakelugn. Den lilla gången som mynnar ut i Rokokorummet har på vardera sidan ett litet utrymme – till höger ett som idag används som ett litet serveringsrum och ett till vänster som idag utnyttjas som ett mindre förråd.
I fil kommer sedan den stora matsalen med kakelugn, därefter tv-rummet och ett arbetsrum, båda dessa med kakelugn och vy mot dammen. Vidare ett vackert gästrum intill en rymlig köksentré med tillhörande dusch och wc. Mellan de två entréerna finner man det stora lantköket med intilliggande matrum. Köket är praktiskt planerat och inrett 1978 med öppen spis, grovkök och skafferi samt långa bänkar för tillredning.
Det övre planet består av sex vackra sovrum, de flesta med kakelugnar, dock igenmurade för närvarande. Här finns också tre delvis kaklade duschrum med linoleumgolv och standard sedan renoveringen 1978. Här finns också en stor övre hall med väggfasta bokhyllor och ett generöst allrum. I detta plan finner man också ett linneförråd och ett praktiskt klädvårdsrum.
Norra flygeln
Denna flygel är i entréplanet inredd som bostad, det övre planet är planerat och förberett för boende med dragna v/a rör samt el, och har idag två äldre sovrum med kakelugnar. Här finns en modern ventilationsanläggning sedan en renovering 1981. Man välkomnas av en stor hall, hela flygeln har högt i tak. Även denna bostad har genomgående rum och klassisk rumsindelning med bevarade vackra oljade golv med breda tiljor, vackra höga tvåglasfönster samt höga dubbeldörrar till alla rum. Till vänster en större salong med kakelugn, därefter ett hörnrum, ytterligare två salonger i fil, en jungfrugång med förvaring och ett kök. Detta följt av en köksentré med dusch och wc och två sovrum det ena med kakelugn och separat dusch/wc.
Södra flygeln
Den södra flygeln har under brukstiden använts som kontor och laboratorium samt som kök för herrgården. Här finns idag stora lager- och förvaringsutrymmen och snickarbod m.m. i den ena delen. I ett rum finns en gammal stenmangel samt kakelugn och vedspis i det tidigare gårdsköket. I källarplanet finns det gamla pannrummet som ej är i bruk idag. Det övre planet är ett generöst loft där man också finner en kakelugn. Den andra delen av flygeln med entré från gaveln omfattar två stora rum med parkettgolv samt två mindre f.d. kontorsrum och duschutrymme och toalett i äldre standard. Dessa ytor är idag eluppvärmda men har möjlighet till vattenburen värme om man installerar en ny bergvärme eller liknande.
Trädgård
Trädgården om 13 869 kvm kan verkligen ge sin ägare sitt lystmäte! Det här är en gammaldags planerad mormorsträdgård med djup grönskande natur. Tack vare bevattningssystemet med 70 st. spridare över hela tomten, förses trädgården med vatten från dammen. Anläggningen är automatiserad och täcker även gräsytorna. Här finner man mängder av frösådda pioner och riddarsporrar, tulpaner och dagliljor samt övriga oräkneliga perenner. Stora buskage av syrener, schersmin och Finlands vita ros finns i den parkliknande trädgården. Här finns också grunden kvar till ett stort f.d. växthus där ägaren idag har en köksträdgård. Ett vackert lusthus ligger vänt mot dammen, en plats för kontemplation. I trädgården står också ett mycket gammalt men renoverat dass. Längs dammens kant växer ett buskage av den så ståtliga och praktfulla pestskråpen med sina stora blad och röda blommor. Intill gårdsplanen finns också ett äldre garage som idag används som vedbod och maskinstall.
Övrigt
Högfors ligger 16 mil från Stockholm, 4 mil från Sala, 6 mil från Västerås. Många boende pendlar med tåget från Fagersta eller Engelsberg. Grundskola finns i Norberg 8 km, gymnasieskola i Fagersta 2,5 mil. I Norberg finns för övrigt slalombacke, vårdcentral och övrig service, pensionat och museum m.m. För brantare backar är det 7 mil till Romme Alpin i Borlänge.
Norberg var under lång tid en av de viktigaste orterna på 1700-talet ur ekonomisk synvinkel. Högfors bruksområde ingår i Ekomuseum Bergslagen. Ur Ekomuseum.se: ”Den medeltida staden Norberg hade eget ting år 1400 och ordet bergslag blir här för första gången använt som beteckning över ett geografiskt område. År 1444 beviljar man frihet och frälse åt en hytta ”i Norbergs lagh liggiande”. 1508 används för första gången ordet ”Bergslagen” om ett större område. Det syftar på ett lagområde och inte på bergsmännens arbetslag, som man först skulle kunna tro.
När Bergslagen blir ett begrepp i lagar och texter och på de första kartorna under medeltiden är dock området mindre och omfattar östra Värmland, västra och norra Västmanland, norra Närke och södra Dalarna. Här fanns då mindre områden som Norbergs bergslag, Vikabergs bergslag (Garpenberg) med flera. Därför kan man i äldre skrifter finna namnformen ”Bergslagerna”. ”Järnbäraland” är en annan mycket gammal benämning på Bergslagsområdet.”
Fastigheten är energideklarerad. Fastigheten säljes med friskrivningsklausul.
Gemensamhetsanläggningar
Gemensamhetsanläggning NORBERG HÖGFORS GA:10
GA3
Gemensamhetsanläggning NORBERG HÖGFORS GA:7
GA2
Gemensamhetsanläggning NORBERG HÖGFORS GA:6
GA1
Servitut
Officialservitut vattenledning, Last
19-KAR-630 - 1
Officialservitut väg, Förmån
19-KAR-576 - 1
Byggnadsbeskrivning
SMÅHUSENHET, HELÅRSBOSTAD FÖR 1-2 FAMILJER (220) (220)
Byggnad, totalt värde: 1 105 000 kr
Mark, totalt värde: 249 000 kr ().
Summavärde: 1 354 000 kr
Taxeringsår: 2021
Byggår: 1700
Värdeår: 1929
Fornlämning
Fornlämning
Akt: L2004:9172
Registrerat: 2006-09-12
